Historien om KLS

Välkommen till Jannes Bild!

KLS Alvesta - en historia om ett liv av stor betydelse.

 

Redan 1917 bildades KLS för första gången, men precis som den sista tiden, så kantades verksamheten av ekonomiska problem och en konkurs var oundviklig 1923.

 

En ny förening bildades ganska snabbt, men även den skulle få lida ekonomiska problem och strax före den stora depressionen på 30-talet gick föreningen i konkurs igen.

 

Men 1934 bildades Kronobergs Läns Slakteriförening, vilket blev en förening som kom att prägla Sverige under många år. Det var en överrenskommelse med Smålandsbanken om att under 10 år få rätten att hyra slakteriet för 1 600 kr/år, även rätten att köpa slakteriet för 40 000 kr. Slakteriet köptes vid föreningsstämman 1937-38 och fick namnet Kronobergs Läns Slakteriförening.

 

1944 byggdes livdjursstallarna och vintern 1945 hölls första livdjursaktionen.

 

Mellan 1939-70 öppnades ett stort antal KLS-butiker runtom i länet, som mest fanns 39 butiker och 10 butiksbussar.

 

Under 40 och 50-talet ökades antalet anställda markant. I slutet av 50-talet slaktades 80 000 djur på slakteriet per år.

 

1953 drabbades slakteriet av en svår händelse, när det största salmonellautbrott i Sveriges historia blev ett faktum. Totalt diagnostiserades 8 845 personer i Sverige. Sjukhus överfylldes, cirka 90 personer dog i landet.

Man trodde först att orsaken var importerad jäst, då i princip alla sjuka hade sådan jäst i sina hem. När salmonellafallen spred sig tilll Göteborg, Stockholm och hela Västernorrlands län, stod det klart att det var genom kött smittan spreds. Det konstaterades också att KLS i Alvesta sände sina produkter till samtliga dessa ställen. Vid provtagningar den 28 juni konstaterades det att smittan kom från slakteriet. Länsstyrelsen beslutade att all slakt tillsvidare skulle upphöra i Alvesta och att alla färsvaror från slakteriet skulle oskadliggöras.

Utredningen visade att det berodde på en arbetskonflikt som varat i fem veckor, vilket medfört att när slakten återupptogs, så var det för många djur som slaktades mot det normala. Kylrummen fylldes till bristningsgränsen och hade en temperatur på 7-12 grader mot önskvärda 3-5 gr. I samma veva var det en värmebölja, som i sin tur gjorde att man inte kunde kyla transporterna. Lastbilarna kyldes nattetid, men saknade helt kylanläggning. Vid järnvägstransporter så kyldes vagnarna med is, men värmen blev för hög och många djurkroppar kasserades vid framkomsten. Så en kombination av för hög slaktfrekvens, för lite och otillräckliga kylutrymme, samt värmeböljan, var den direkta orsaken.

Efter denna epidemi som ebbade ut vid nyår 1953, bildades genom statliga bidrag regionala mikrobiologiska laboratorier för att begränsa salmonella.

Men detta lät inte slakteriet nedslås av, antalet anställda ökade hela tiden och nådde nästan 600 i slutet av 1950-talet. Som mest arbetade 650 personer på företaget.

 

I slutet av 1960 fick varorna ett gemensamt namn, nämligen Scan, vilket skulle visa sig vara en negativ utveckling för slakteriet i Alvesta.

Hösten 1983 gick slakteriet ihop med Kalmar Läns Slakteriförening, vilken gjorde att charktillverkningen i Alveste lades ner och flyttade till Kalmar.

1988 lades slakteriet ner och Tage Johansson i Hovmantorp köpte slakteriet , det sades att hans tanke var att bygga upp ett företagshotell, men verkligheten var istället att han skulle plocka ut allt av värde ur fastigheterna och han lät arbetare från Polen ta med allt av värde av en enda orsak, han skulle tjäna så mycket pengar som möjligt. Med andra ord ren profit.

 

Det finns många frågetecken hur det kunde gå så här, slakteriet var ett av landets modernaste när beslutet om nedläggning kom och mycket pengar hade lagts ner i samband med att det gjordes EG-anpassat. Skyddsrum med mera var av yttersta kvalité. Det fattades egentligen ingenting.

Frågan som många vill ha svar på är. Vem tog detta beslut? Vad fanns bakom detta hemlighetsmakeri, för klart är att det inte gick rätt till. Personerna bakom besluten är idag döda eller så har allt dränkts i tystnad, för klart är att det var ett felaktigt beslut. Beslutet togs av Slakteriförbundet och troligen visste flera i KLS styrelse om detta långt tidigare.

 

Slakteriet var en stolthet för Alvesta under många år. Här skapades Bullens Pilsnerkorv 1953 och säljs fortfarande med samma recept, design och förpackning. Den är nu kultförklarad och förknippas ofta med något positivt, såsom utflykter, semester, jakt med mera. Även Bullens Varmkorv skapades i Alvesta, samma recept än idag, i samma design på burken. Dock har pricken över i:et i receptet förändrats i samband med nedläggningen och den smakar inte lika bra och färgen är mörkare.

 

2006 köptes fastigheten av Alvesta kommun för 7,5 miljoner av Tage Johansson. Fastigheterna hade då fått förfalla totalt, under 2010 rivs allt och endast grus blir kvar.

 

I december 2009 var jag under några tillfällen tillbaka och tittade på själva saneringen och rivningen, det gick sakta och metodiskt, eftersom det handlade om ganska miljöfarliga material. Dock rivs vägg för vägg och man ser de tomma lokalerna, allt känns kallt och kyligt. I dagens nya resonemang med närproducerade varor och när chark och köttprodukter ska märkas med gårdens namn, får man lätt tanken att KLS i Alvesta borde ha fått vara kvar, åtminstone viss del av verksamheten.

Men man kan återigen konstatera att mammon råder i Slakteriförbundet, något som jag hoppas att de kommer att ångra.

 

Lite senare kan jag även konstatera att medlemsägda företag av den här typen var dömda att misslyckats, när kraven hela tiden ökade på att driva företagen på ett effektivt och lönsamt sätt. Det visade sig att man hela tiden hade ett eftersatt underhåll på byggnaderna och det saknades kapital att investera med.

 

När KLS i Kalmar såldes till Danish Crown 2006 var det det sista medlemsägda slakteriet i Sverige. Då fanns ingenting kvar av det egna kapitalet i företaget. Man kan konstatera att bondekooperationsägda företag inte sköttes effektivt, eftersom de gick minus hela tiden. Danskarna var mycket mer effektiva på detta.

 

Mats Olsson som vid försäljningen var ordförande för KLS, säger att "vi var bönder som skötte stora företag, nu efteråt tror jag att det var fel. På den tiden såg vi handeln som en fiende. Vi såg alltså våra kunder som fiender, fatta hur konstigt det var".

 

Idag har produktutvecklingen skjutit fart och bönderna får bättre betalt för sina slaktdjur.

 

 

 

Copyright © All Rights Reserved